vi talar om klyschor
bland dom
är jag den största av alla
så många tappade tårar
så många kroppar
så mycket
som aldrig betydde



vi talar om klyschor
väntar
som om livet skulle hinna ikapp oss
fast vet vet
att det tickar
accelererar
exploderar
där utanför vårt synfält


vi är klyschor
vi tror vi vet
att beröring aldrig håller
blickar glöms bort
närhet aldrig stannar





och livet är
en concorde
ett hundrameterslopp

i periferin