Det har gått
mer än två år
Tid som inte läkt
mitt sår
2003 var året
du dog
Och jag förlorade
min mormor
Året då din
kropp
gav vika,
året då cancern
vann

När jag var
liten
var jag mycket hos
dig
Vi käkade gott,
skrattade
och satt brevid
varann i samma
fåtölj

Jag minns
Paris
Ditt livs resa
En mormor full
av lycka,
en mormor full
av skratt
Ditt hotellrum
mittemot
La Tour Eiffel
som du njöt

Sen kom döden
smygande
En älskad mormor
tynade bort
Mitt liv rasade
samman
Piller blev min
tröst
Ville inte släppa
taget,
älskade mormor,
vill ju ha dig
här
Dagen du somnade
var vi alla
där
En stor människa
i en liten
kropp
drog ett sista
andetag
och gav upp

Jag sörjer varje
dag,
det tar aldrig
slut
Jag saknar dig
så mycket
önskar du var här

Hoppas du mår bättre
Att du nu
fått frid
Du lever i mitt
hjärta,
nu och föralltid