Melodi: "Jag minns den ljuva tiden"

Jag är en liten fjäril som blivit nyupptäckt
min kropp är som ett käril för blodets rena fläkt
en snabel lång jag brukar att suga musten ur
den som jag nästan slukar, båd' människa och djur...

Reviret finns i Skutskär, där fångades jag nyss -
av någon ganska skjutkär jag fick en rackarns kyss...
Nu bor jag i en plastburk, jag liknar visst ett blad
som visset är - o, lastskurk! jag trår till särskilt spad...

Ditt blod mig icke gynnar, dess värde är för kasst
på elegi jag nynnar, planerar något vasst
jag tar ej vad som gives, jag skådar rätt i mun
på maten som hit drives, den verkar ganska tunn...

Mig föder blott eliten, dit längtar snabeln min
bland slummen och bland skiten jag går ej alls i spinn
jag kräver blod från adeln, från avelsrena djur
som kastat haver sadeln, då går min sång i dur...

I TV man mig visar och småler litet grand
med rörets hjälp jag spisar, förlänar blodig tand...
Jag flugit in från öster och gjort mig hemmastadd
i Skutskärsbygden, tröst är jag funnit honan Gadd!

Nu ska vi oss förmera - det blir en skön salut
med henne kopulera så här mot sångens slut
Sen väntar oss kokonger i lustigt långan rad
de liknar snart ballonger som flyger över stad...