- Du ser ej vad du gjort förut
har tappat din historia
- Och du, då? Spets blir slö, tar slut
då mister du din gloria

- Med mig blir gammalt liksom nytt
att återinventera
- Dig biter man! det har mig brytt
du dröjer kvar i lera

- Jag känner gamla bitars pris
vill senare dem nyttja
- Du sjunker in i gungflydis
Jag skapar ingen gyttja

- Du bråttom har, ej alltid så
kan värvet bli det bästa
- Du tjatar om så man blir blå
det är ju strunt, det mesta

- Jag linjen hyllar, döljer ej
vad fordom nån har tänkt
- På dina syllar hastas ej
du saktmod ger, beskänkt...

Nej, sluta genast! Stopp! Remi -
jag gillar faktiskt båda:
den ena ger mig skön espri
den andra - tankeklåda!

Och har ej läsarn räknat ut
vad för beskaffenhet
de käbblande väl ha så skjut
ej  skalden! För hon vet...