som singlande löv
ett i taget
faller sakta ifrån
ner
med sin uppgift uppfylld

trots att våren nu övergår i sommar
så kan hösten komma
när man minst anar
en del gånger efterlängtat
en del gånger oväntat
en del gånger för tidigt

livets träd förvarnar oss sällan
ibland hinner man slå blom
så sina frön
men det går inte att klamra sig fast vid grenen
när tiden väl kommer
får vi sista färden ner

en dag blir vi alla
ett singlande löv
men innan dess
ska vi lysa klart med våra färger
och minnas de som gått före oss

som singlande löv på slutet av livets höst