du sa att du trodde på det gyllene snittet

men du sa aldrig att det skulle göra så ont

vi var rock'n'roll

du mer rock
och jag spelade en mindre roll

vi var tuffa
osårbara
vi visste hur allt skulle vara

unga och berusade av vår energi
vi behövde ingen sömn
härjade dygnet runt

Kungsans park
pingis vid borden trots blåsten
ibland fick man vänta på sin tur att spela några set
Ibland hann man ett parti schack med

sena kvällar då man bara hängde
såg hur en del drack sig fulla och spelade tuffa
innan de spydde i närmaste papperskorg

hårdrockarna blängde på syntarna och syntarna på
popsnörena med neonfärger och pastellfärger
som om deras färglåda exploderat i garderoben
Jag sket i vilket för jag levde för musiken
oavsett vilken etikett det var på
polarna lät mig vara när de fattade att jag menade allvar
så det kvittade vilket gäng
jag var jag i alla fall

gallerians gångar
på polarns bräda
medan magnum bonum slog igenom
och snutarna skällde på oss

tiden hann ifatt oss
vi sa att vi skulle aldrig förändras

gyllene snittet hann ikapp oss
skar ut oss
slängde ut oss i världen lite vårdslöst
saknaden av er
vännerna i min ungdom
trots en del svek och skitsnack
den finns där

tur att man inte har en livsrevisor som klämtar på dörren än
för jag har fan inget bokslut att redovisa ändå

många kvällar har jag legat och undrat
tänker ni på mig
undrar ni vart jag tagit vägen

eller har det gyllene snittet
prydligt
skalperat mig ur era huvuden

men minnena av er finns kvar
och en del dagar gör saknaden ont

vi var ju ändå polare
i vått och torrt

tills det gyllene snittet kom
sedan
var jag

ja

jag

och ni

?