Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

I tystnadens turbulens . . .



Skrämde jag någon iväg? - igen
Nå om någon springer ifrån sig själv
Hur ska man kunna få den att stanna
vara med sig själv för en stund och vill
jag utsätta mig själv för någon annans frånvaro?
Vad som inte finns? Den obefintliga Smärtan?
Nej jag skulle inte klara av det. Den som vill springa
kan springa jag kommer alltid att vara här. Nära den
stora gråa stenen, nära vattenfallet . . . Hur många
kommer att passera springandes, hur många kommer att
försöka bemöta och sedan springa iväg jobba - jogga
med passionens skugga, bejaka kanske dig själv? Äsch,
här, ankorna, här, några brödsmulor kan ni få äta, åtminstone ni
finns.

 

 

 

 

 

 




Fri vers av Night Soul Woman
Läst 261 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2009-09-11 22:55



Bookmark and Share


  Larz Gustafsson VIP
Springa iväg från sig själv kan man inte göra, sjöng Bob Marley, men MED sig själv kan man springa iväg, för det har Edwyn Collins sjungit om.
2009-09-12

  Gawain
Jubla! Öppet jubel för dessa rader och välsignade de varde.
Nä, jag är inte Påven men jag tar mig friheten att välsigna ändå, ty jag ser det som min mänskliga rätt att så göra efter eget behag,,

Ursnyggt skrivet, unikt läckert!
2009-09-11
  > Nästa text
< Föregående

Night Soul Woman
Night Soul Woman