Känslor

Kanske osynliga inför dina själviska ögon

Jag kanske bara finns bakom en vägg för dig

Utan önskningar om att bekräfta någon kärlek

För att du inte bryr dig om någonting annat än

Dina egna sår och ståtligheter

Där jag bara existerar i ögonvrån

Naken

Aldrig har du egentligen sagt ett ord till mig

Som är värt att minnas ens några droppar framåt

Du håller mig på avstånd

När jag borde stå intill

Och jag borde inte behöva tänka på

Att jag känner för lite när det gäller dig

På insidan

Vet jag inte vad som finns där

Du är för instängd i din bur av frihet

Och enligt dig kanske det är meningen att jag

Bara borde finnas på utsidan

Utsidan är ganska långt borta

Vet du det?

Du har fått mig att hata dig när du

Höjer rösten för meningslösa ord som

Betyder för mycket

Och lämnar för många spår

Du glömmer efter de där få dropparna framåt

Jag kommer på mig själv med att minnas

Att jag glömmer dig hela tiden

Och då vet jag att jag har insett att

Du verkligen borde betyda mer

När jag var liten kunde du ibland

Få mig att svepas med i dina tomma tankar

Som var emot henne men

Nu fattar jag att du hade fel för

Nu har jag mig själv att lita på och

Mina egna känslor att gå efter

Jag borde inte behöva komma på mig själv med

Att önska att du lyfte ett finger för mig

Men kanske tänker du att hon redan

Har tagit hand om allt

Precis som hon brukar

Och kanske är det för sent att ändra sig nu

Men fattar du inte att det aldrig kan bli det?

Jag lever med att ha valt ett håll

När jag borde ha valt båda och drämed

Få vara mittemellan där jag

Hör hemma

Jag får aldrig veta

Hur det skulle ha varit

Men jag antar att det kanske

Inte finns några lyckliga familjer

Och om det är så

Hade jag nog ändå tur

För jag har ett håll som

Tar hand om allt

Medan du inte gör någonting

Du är trots att i mitt liv

Och kommer att vara det länge så

Jag vet att jag alltid kommer älska dig en aning

Oftast motvilligt

För jag är fullt medveten om att

Du aldrig kommer att ändå dig

Och ändå kan jag inte låta bli

Att hoppas på dig

Och när bordet är dukat och du

Kommer hem funderar du

Inte ens på hur maten

Kom dit för du har vant dig

Vid ett liv i din bur av frihet

Det lilla ljus du gav mig var antagligen falsk

Så snälla gör inte om det ingen