Jag bygger i minnet ett fönster
mot barndomens lekrum och saga
och minns mina tidiga dagar
med syskonens varma närhet

Jag bygger i minnet en dörr
och går in till mitt eget förr
och skriver om flydda dagar
som jag minns det ibland

Jag minns ett fjärran land
med lediga dagar och utelek
med böcker i travar på sängen
och sånger som en fond

En del av det som var bra
vill jag ge mina egna barn
och glömma det som göms
i mörka skuggornas sorg

Men ibland så lyser vi på
det som inte vi skrattade åt
mina syskon och jag för att se
och även få ord på det

En dag ska vi säkert känna
att minnets fönster vi byggt
har vädrat och gjort det tryggt
att gå in i minnenas rum