Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Pussel

När jag lyfte ut den sista biten
vände på den lite
och lade den tillbaka
på ett annat sätt
slutade ytan bubbla sig

livspusslet blev skönt att beröra

mitt pussel har ingen ram
bitarna i kanten sträcker ut sina tentakler
och söker
DIG

här och var hänger vi vid varandra
vi som betyder något
för mig

som ett pussel liknar verkligheten
liknar jag den
som ÄR
med alla färgskiftningar
som livet bjuder.




Fri vers av Åsa Gustavsson VIP
Läst 537 gånger
Publicerad 2005-11-23 18:26



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Åsa Gustavsson
Åsa Gustavsson VIP