Nattsvart önskan faller ur mina händer
och jag väntar på att den ska fångas av dig.
När dagar blir till nätter
där önskningar kravlar längs väggars lodräta stup.
Det är då hjärnspöken spelar sina pjäser,
jag iakttar från första parkett hur tomma ord talar.
Hur de stolta stegen brutits till fjättrat krypande
längs en botten av kärlekslöshet
där dagens sista ljus kämpar.
Och du ler stärkt av mina svaga andetag
och jag minns en stund när jag trodde att kärleken fanns.