Tog mina kassar fulla med böcker, för jag ville lämna de. Regnet började droppa lite, så på med dunjackan, vantarna, stövlarna och sen ut...
En kasse i vardera hand. Leende på läpparna.

Nytt och bytt heter affären jag brukar lämna in saker. Trodde det gick, men då hon tittade i kassarna, riste hon på huvudet och sa:
"Nej, tyvärr."
"Okej, sa jag och tittade lite ledsen, för jag hade sett framför mig hur jag kunde lämna in de, gå och handla, för att sen baka kanelbullar.
Innan jag nådde dörren, sa kvinnan.
"Ta en bok med ut och lådsas du glömt den på en bänk eller tåget."
Jag log och sa att det kunde jag tänka mig. Öppnade dörren mot en kall och grå dag.
Vinden tog tag i håret, leendet satt på läpparna, så de jag mötte log tillbaka. Förbi Lundegården, förbi katolska kyrkan, förbi folkets hus innan det var dags för övergång mot andra sidan.

Log lite, kom på historien om den mystiska bokhandeln och boken, då jag såg antkvitetsaffären.
Steg in, trött i armarna. Gick sakta mot kassan, där en kvinna stod.
"Tar ni emot böcker?"
"Nej," sa kvinnan och tittade på mig.
Hennes man som också var där, tittade också och sonen tittade på mig och log. Men inga böcker blev inlämnade.
"Tack för ni tog er tid."
Gick mot dörren, då jag höll på att slå till glas. Vidgade blicken, parrerade med kassarna. Klarade det och gick vidare.

Då jag åter kom ut i kylan, regnet, som våtte ner mig. Valde jag att gå hem.
Vandringen hem kändes lite trist, eftersom jag hade burit böcker runt innerstan. Just som jag bara ville hem träffade jag en väninna, med hennes son. Vi pratade lite.
"Kaffe?"
"Absolut."
"Kommer sen."
"Ta hand om dig."
"Du med, jag har hur mycket som helst att berätta, sa jag."
"Det kan jag tänka mig," sa hon och vi skrattade öppet. Bar vidare på kassarna. Då jag kom in på min gata, stod ren granne, vars barn leker med min dotter och rökte.
"Hej, hur är det ideg?"
"Jo, det är bara bra," sa hon.
"Jag har böcker, som jag vill bli av med. Läser du?"
"Jag kan se vad det är. Vad vill du ha för dem?" "Ni kan kolla om ni vill ha böcker först."
"Å, så kul," sa hon då jag sträckte upp kassarna mot henne.

Lite senare kom jag hem utan alla böckerna. Log och tänkte att setta kommer bli en bra story.

Baket kan jag vänta med till i morgon, så kan vi göra det tillsammans...