Vi möttes för väldigt länge sen

då jag var liten och världen var min vän

Din kraft var stor och bländade mig

sedan dess dras jag med dig

En håla i mellangärdet skapade du

delade sinnet mitt itu

Sitter där och spanar på ett byte sött

lyssnar jag inte så blir du stött

Kväver glädjen, räds allt bra

mitt värde, viskar du, är inget att ha

Lyder jag inte slår du ut min kropp

inifrån och hårt, med hjälp av min knopp

Du anser, jag är en misslyckad själ

som med dig måste hålla mig väl

Får mig tro att jag inte kan

inte är värd och att plågan är sann

Sitter i ditt giftiga näste och stör

min otäcka inre sabotör