Jag skiter i om du säger att jag är stark

alla jävla fasader av kompetens

som fyllt livets alla faser

klibbar som sirap över min krackelerade hud

hatet slår hål på mitt inre

föraktet ruttet som stinkande ägg

pyser ut genom gejserliknande grottöppningar

gömda under lager av lager av vitt smink

leende på ytan

vilse på djupet

sitter jag och skriker av ensamhet

bland krossade speglar

övergiven för länge sedan

jagad i tomhetens gränsland

på flykt från eruptionerna

Håll om mig.....snälla....