Skänker styrketårar till alla som behöver detta,
skänker vänskap till alla ensamma,
skänker en tanke, ett ord eller bara en blick
till de som ingen ser.

Blicken söker, undrar varför vissa aldrig orkar
le. Kan det vara för ingen ser?
Kan det vara för alla glömmer?

Tömmer ut lite energi till de som
behöver, för min energi är inte bara min,
kan jag dela den med någon, gör jag det gärna.

Plocka snäckskal längs stranden, då promenaden
nått dit. Stenar och andra fynd, som kan
bjuda på konst, kommer också med.

Skänker en skapad tavla, jag gjort.
Det är ett hjärta, fyllt med kärlek, fina
tankar, känslor och längtan.

Vem kan vilja ha min tavla, som
mina händer skapat med lim och
snäckor. Inget mer, bara lim och
snäckor.

Tittar på det, ler då ögonens glans
vittnar om berörda känslor.
Hänger upp det och hoppas någon vill
ha det.

Bakar kladdkakor, äppelpaj och
en massa kanelbullar, skänker det
till vänner, som älskar nybakade ting.

En gång la jag muffins i en liten påse,
gav det till en granne, som log.
Min dotter gör samma sak alltid, då
lyckan visas med glittrande ögon.

Är det någon som önskar sig en kanelbulle
som smakar likt mormors?
Är det någon som vill ha hembakat med
kaffe och mjölk?

Vet många älskar kärlek då kakor delas ut.
Ler av tanken och önskar många får
uppleva hembakade bakverk.

En styrketår åt alla som behöver det,
en tjusig bild viskar öppet vad tankar
säger.

Ler, då jag kan få någon att le.
Skrattar, då jag hör ett glatt skratt
pratar med ensamma då ingen märker
dem. Det kan rädda deras liv.

Glöm inte le, då en ensam själ
lyser i sin frånvaro. Glöm inte visa
medmänsklighet, då utsatta frågar
om en tia.
Glöm inte att de som till synes verkar ha
allt, saknar en sak.
KÄRLEK och NÅGON ATT KRAMA.