han står på perrongen kl 18.20 som i en romantisk feelgoodfilm -

vacker i öronlappsmössa, okarakteristiskt grova skor

en brinnande fackla i den vidunderliga kärlekens historia 

själv hänger hon i luften som Tummelisa, av-

klippt, -skuren, -stängd,

stryker längs väggarna i urbergsgrottans hemkänsla

släpper in lite ljus