Jag seglar denna vinterdag
på molnen av nattens fägring

Jag ser snöflingor falla
på mitt hav
av mjuka
molntussar

Passionens eldar flammar
så där innerligt hjärtligt skönt

och inte trodde jag att livet
skulle vända
så där plötsligt
efter alla dessa år . . .

och inte trodde jag
att du fanns där

och inte trodde du
att jag fanns här

och inte visste vi
att det skulle bli
så här

men kärlekens och
lyckans smed
verkar i det tysta och
så plötsligt när
allt börjar nystas . . .

ja så stod vi där och
var ett på jorden, vi två
och plötsligt så fanns
en annan längtan där

När ett och ett förenas
kommer två
att smältas samman

Livet är förunderligt
och kärleken så stor
går ej att taga för given
ska vårdas som ett barn

och när den väl får växa
så känns det överallt
hjärtat det tycks växa
och i själen
är det ej
längre
kallt