Redan medlem?
Logga in
Som StreckenMin röst är tyst den talar inte ord den talar i tystnad stum den talar rakt som strecken på landsvägen där jag går framåt bara framåt där böljande gula fält bedårar min blick väcker det blomstrande inuti mina läppar rör sig de sjunger sånger jag inte hört mjuka toner som når in i hjärtat guldgul sol du värmer min hud fluffvita moln blå himmelsblick gröna skogar allt är är en del av mig det jag ser på ytan och djupt inom och jag känner hur jag ler inuti
Min röst är tyst den talar inte ord den talar i tystnad stum den talar rakt som strecken på landsvägen där jag går framåt bara framåt
Prosa
av
Ninananonia
Läst 143 gånger och applåderad av 9 personer Publicerad 2012-07-28 00:14
|
Nästa text
Föregående Ninananonia |