Han vaknar där

i mina kupade händer

en kort sekund

minns blommorna

 om våren

han sluter sig igen

han suger i sig näringen

han viskar att jag är

hans vatten 

hans syre

han sparar klorofyllet

till våren

rötterna hans är förankrade

i den mörka jorden

han växer inte mer

hans huvud slokar

hans kropp är böjd

han älskar djupt inom

när jorden vaggar honom ömt

och höstens vindar smeker

frosten ur hans ögon

så snurra min jord

snurra 

låt dagen komma

då solen värmer

då blommor blomma

ja snart är våren här igen