Att vara redo är viktigt
i livet
i kärleken
men hur ofta är man ärlig om vad man verkligen är redo för...

Väntar på den dag jag möter en matchande kvinna
som är redo för mig
utan baktankar och agendor

Det är ord
tomma ord utan mening
när någon säger att hon inte är redo för en relation..
för vad hon egentligen säger
är att Du inte duger för henne
men hon lindar in det lite snyggt

så ja
viss besvikelse
känns
lite svider det allt i ens själ
att återigen
befinnas icke värd nog att satsa på

frågan är
vad fan är jag redo för idag
efter alla besvikelser
fåfänga försök

kanske man är mest redo att skita i kärlek
för det är ett gungfly
en enda blodig öken av glas-skärvor
där man vandra, kryper , ja krälar
naken utlämnad
chanslös

tycke är en svår sak att definiera
attraktion väldigt svårt
men att bli bortvald
ständigt
om och om igen
befinnas ovärdig
fan där är man världsmästarklass

lite bittert kan tyckas
men mest av allt
besvikelse, naturligt
ett konstaterande om den nyckfullhet
och otur gällande kärlek
eller brist på kärlek
som en del av oss killar drabbas av

"det är inte fel på dig, du är en fin kille, men jag har inte de känslorna för dig, vi kan väl vara vänner...", friend-zoned... sedan bortglömd..
nice
var redo
redo för vad?
att inte tro, hoppas eller älska mer?
kanske att vara både redo och rädd
rädd om mig själv
och sluta ge chanser
till någon överhuvudtaget

kanske man ska vara redo för ett solo-race
resten av tiden

som scouterna säger
"Alltid redo"...
redo för att hålla murar uppe, dörrar låsta.
Slippa mer känslor av svek, känslor av att bli dumpad, lurad
allt sådant trevligt som hör kärlek till...
så.. jag får öva mig mer...
måste bli redo
att reda och freda mig
....
redo..
kan ju vara att göra om med...
orkar man ens ?
jag är skeptisk...