målet nåddes med bravur

satte orden i ordnings tur

då sitter ingen sur

på stol av gran och fur

ordens menings skur

arkets vita yta strök

meningen gick upp i rök

orden som bollar

målvakten bortkollrar

svårfångad som en saragasso ål

dribblar bort meningens mål

läsaren domaren som dömer

snart denna lästa mening glömmer

självkritiken inte konstruktiv

skär i meningen som en kniv

hamnar så i korgen 

till den stora sorgen

aldrig i mål går orden

delad mening här på jorden

sliter med de sista

som inte verkar trista

delar sedan önska applåd å kommentar

det enda ess som självkritikern har

när hen har satt meningen i tunna

där de nu helt och hållet är försvunna

för att lösa ut de slängda 

i soprummet det stängda

får grannen gå i borgen

men nu är de funna

poeten sätter ord i mål

briljerar sedan i en skål!!