Stjärnhimlen närmar sig när natten kommer.och jag svävar långsamt bort i min rymd.i natten kommer du. och isen klyver mina atomer när du du talar så där intergalaktiskt till mig. och jag bara jag älskar det. din rymd svävar i min och jag vill förstå det.men det går inte med ord.  och jag som trodde att du förstod mina.astronom som jag är. men så var det aldrig? dina ord var luft. din kärlek atomer. din vänskap? och jag står ensam kvar med ett frågetecken?