jag är inte rädd

aldrig någonsin

är jag rädd alls

jag bara väger

på kanten ibland

tills det tippar

går högst upp

på själva toppen

kastar mig nedför

jag är inte rädd

för orden eller

själva meningen

jag är rädd för

mellanrummet

där de kan falla

jag är aldrig rädd

bara vaksam ibland 

tänker mig för då

för mellan raderna

kan saker trilla ned

upphittas av tolkare

som för med sig orden

till mörka källarvalv

gör vad de vill med orden

meningen blir våldtagen

orden rinner ned i hålan

lämnar inget över åt mig

jag står ensammen kvar

utan några rader att läsa

inget att skriva bestulen