När jag var liten
för ungefär för si så där 13 år sen
hände det något hemskt
som jag trodde inte va möjligt
du lämnade mig - varför gjorde du det
du lovade mig pappa - att alltid finnas till hands


Byggde upp ett skal för att slippa bli berörd
nickade till allt och alla för jag ville inte bli berörd
jag ville inte känna något annat än svek
sveket ifrån dig pappa - du som lämnade mig
du lämnade mig helt ensam här - men jag orkade
ja jag orkade kämpa och jag står kvar


Jag har skärt mig - tuggat glas
försökt begå självmord
slagit sönder fönster med inredning
men jag står kvar och det är huvudsaken
jag kämpar trots ditt stora svek pappa


Mitt stora skal är min enda flykt när något blir jobbigt
lärde mig att slåss för att skydda den mjuka sidan
kärnan inuti sig såg till att jag straffade mig själv
innan någon annan gjorde det - vilket gjorde mindre ont




Jag är ett tydligt exempel på ett betongbarn..