Vaknar med ett ryck

klockan är 6.00

jag hör ilskan darra i luften

hatet pyr elden sprutar

din skugga är svart 

du kastar mina ord i garderoben

hånar dem 

med våldsam kraft slänger du ut dem på golvet

betraktar dem och fnyser 

ett avgrundsvrål lämnar din strupe

jag ser dig när jag sover under täcket

står ut en stund

men när jag hör en bokstav gå sönder

får jag nog

jag kan inte hålla mig

försöker lugna dig med milda kloka ord

jag hör min mun tala till dig 

du hör inte ser inte

förblindad av raseri

du vrålar på

saliven sprutar

sakerna likaså

du har bråttom

fattar jag inte det?

och du letar 

och DET ÄR DITT FEL skriker du 

ja jag förstår ?

jag förstår

förstår att det egentligen handlar om dig

inte om mig

jag har inte gjort något

du känner dig hotad av något?

tiden ?

tiden är inte din vän

du är sen

och det blir mitt fel

mitt?

jag skapade bara orden 

försökte att göra dem fina vackra snälla

men ingenting dög till dig 

ingenting kunde göra dig hel

dörren slår igen

när du har lämnat huset lagar jag min trasiga bokstav

den blir hel igen 

precis som jag 

för jag förstår 

att när man älskar sig själv 

så kan ingen stjäla mina ord min känsla min styrka

och dina tankar är dina inte mina

och du är du just nu hotad

men inte av mig 

du är hotad av dig 

du är din värsta fiende?

jag ler inombords

orden tankarna

lugnet styrkan kärleken dem är jag ?

jag är jag 

jag är

jag