Varför mitt alias eller alter ego är Concordia är för att min farmor hette Elvira Concordia. Jag har alltid tyckt att hennes namn är så vackert. Jag heter Erica. Jag har dock funderat på att ändra mina förnamn och heta Erica Concordia som en slags tribut till min farmor. Dessutom tycker jag att betydelsen av Concordia är så fin.
Jag dryftade frågan med en ny vän som jag träffat här på poeter.se. Jag fick ett svar där han skrev några ord som bet sig fast. De flesta som skrivit till mig på denna sajt har frågat något om mitt alias eller berättat om de associationer de får när de hör namnet Concordia.
Poetvännen, läs rätt, märk väl, ej pojkvännen, (vill ej orsaka relationsproblem för nån) skrev följande ord till mig, Oj, hjälp, nu har det hänt nåt. Har jag råkat trycka på nåt snabbkommando som kursiverar texten? Förlåt men nu måste jag reda ut detta. Tillfälligt avbrott. Vänligen läs en "pausdikt" (ordet har jag snott från en poet på denna sajt). Jag gör mitt bästa och återkommer så snart tekniken är på plats".
Hej igen, oj, texten är inte kursiv längre trots att jag inte gjort något annat än fixat en blankrad.
Var var vi? Jo, poetvännen skrev följande ord till mig, "...som ett stort, kvinnligt flygplan i överljudshastighet" när vi talade om namnet Concordia. Vi hade snackat om att vi båda hade samma bekymmer. Vi är högröstade. Läs nu inte fel. Jag röstar inte på högern och det tror jag inte heller att han gör.
Ett roligt kuriosum är att de som konstruerade Concorde-planen hade problem att övertyga myndigheterna om att flygplanet faktiskt inte förde så mycket oväsen som kritiker påtalat. Militära överljudsplan i USA hade tydligen ljudbangar som krossade rutor!!
Om dessa plan levde om så att rutor krossades så kan man ju benämna dem, precis som jag och poetvännen ofta fått höra, som skrikhalsar. Fniss, fniss.
Jag tänkte på att ett namnbyte till Concordia kanske kan vara ödesmättat då två hemska haverier hänt både flygplan och kryssningsfartyg som haft Concordia-relaterade namn.
År 2000 överstegrade ett Concorde-plan från Air France, strax efter start i Paris, och havererade. Samtliga ombord omkom.
Costa Concordia var ett kryssningsfartyg som förliste vid italienska kusten år 2012. Fartyget hade 4 234 personer ombord. 32 personer omkom.
Huvva mig, vad förskräckligt.
Jag själv havererade för tre år sedan och då är kanske min haverikvot fylld och jag kanske, förhoppningsvis, slipper fler haverier i framtiden. Jag kanske ska tänka tvärtom och inte frukta det ödesmättade. Jag kanske borde heta Concordia eftersom jag har en benägenhet att haverera då och då. Jag menar historien talar ju sitt tydliga språk. Concordior havererar, förliser och går i kvav.
Jag fnular vidare på namnbytesgrejen och tänker, vem vill inte vara ett "mäktigt kvinnligt flygplan i överljudshastighet"? Ju mer jag tänker på det desto mer lutar det åt att Concordia inte endast ska vara ett alias, ett alter ego.
Tack, kära poetvän, du vet vem du är (det vet inte jag förresten. Alltså, jag tror nog att jag har ett hum om vem du är. Jag menar att jag inte har så bra koll på vem jag är. Sidospår, förlåt) du som gav mig inspiration att skriva, just här och nu.
Jag får väl fnula vidare på om jag är en Erica Concordia eller om jag är en Erica Karin Margareta. Men när jag tänker efter så vill jag nog vara en Concordia.
Jag lämnar er med en cliffhanger. Oooh, vem är poetvännen som orsakar namnbytegrejer? Spänningen stiger...
Och själv vill jag gärna veta vem som myntade begreppet "pausdikt". Jag tror jag har mina aningar. Hen får gärna skriva en kommentar och ge sig till känna. (Ja, jag är en listig, slug jävel. Det fattar ni väl att jag fiskar efter kommentarer. Statistiken, kära poetvänner. Statistiken, statistiken :-)
Må väl, älskade fina poeter
hälsar
hmm, ja, vad fan ska jag underteckna med
|