Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
I word är det talstreck. Här blir det plötsligt punktschema. Ja, ni kanske fattar ändå. Att vara poet, dessutom ha klena nerver, Strultekniktroll, Skam och Skuld... Varför är det så stora mellanrum?


Dagbok, Måndag den 14 Januari 2019

 

 

Mobilen är urladdad. Jag är urladdad. Hur kan det vara så? Dagen idag är en glädjens dag.

Idag sjunger jag en tacksamhetens lov fastän med en trött stämma.

 

Jag har länge varit orolig för en kompis, Maria och hennes vuxna son, Johan.

 

För ett halvår sedan hamnade Johan i lag med några bekanta, ganska ytliga vänner, då han fick ett erbjudande om att resa med i en bil, med tre jämnåriga grabbar, ner till Barcelona.

 

Johan, som precis påbörjat sin semester, ställde sig ganska tveksam till erbjudandet. Han var trött, så in i Norden trött. Två och ett halvt år på världens tråkigaste jobb gjorde inte Johan till en entusiasmerad och nyfiken ung man. Tvärtom, han var less på det mesta. Flickvännen hade träffat en annan. Hans bästa kompis hade visat sig vara en skitstövel och allt han rörde vid, tyckte han mest, blev till en pinsam historia som han befarade att de andra skulle smygskratta åt. Johan var ledsen.

 

Johan började reflektera över ifall han var på väg in i en depression. Nej, men så kan det väl inte vara, funderade han vidare. Jag har väl aldrig varit en deppnisse, eller? Nej, men jag får nog tagga till mig och inte ragla omkring, i stan, som en levande zombie, tänkte Johan. Han såg bilden av sig själv som om den vore filmad i IMAX.

 

Enough is enough, nu jävlar, ska det drickas cervezas och han hade alltid gillat mörka brudar med eldigt temperament. Hur länge sen var det sen sist?

 

Han trevade efter mobilen. Jocke svarade.

 

  • Okej då. Jag hänkar väl på.

 

Nu kära poetvänner, lämnar jag er med dagboksskrivandet för idag.

 

Jag har så mycket att smälta. Marias reaktioner på dagen. Mina tankar som skrinnat som mustanger.

 

Jag har bara lyckats få ner en skorpa idag och just nu skriker och hojtar verkmästaren i magen.

 

  • Har du ingen ansvarskänsla, tokiga människa! Vi står här, hela arbetslaget, och du bara skiter i oss!

     

  • Oj, hjälp nu vaknade Skuld och Skam också. Strultekniktrollet lommar in igen. Hur får jag in detta stycket i vänsterkant? Hur får jag bort talstrecket? Heter det talstreck? Hjälp, poeter! Vad är punktuppställningstecken? Jag orkar inte. Trollet vinner igen. Jag tar fajten en annan dag. Det blidde som det blidde men det skiter jag i för dagen idag är en glädjens dag.

 

 




Prosa av Concordia
Läst 274 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2019-01-14 23:24



Bookmark and Share


  KattenKin VIP
Igenkänningsfaktorn är hög här, Maria hade nästan kunnat vara jag. ;) Bra skrivet, man sugs in i texten och blir engagerad i allt ifrån Johan till teknikstrul och vidare till din stackars mage. Ät! ;)
2019-01-21

    ej medlem längre
Släpp skuld och skam..
2019-01-14
  > Nästa text
< Föregående

Concordia
Concordia