jag trodde jag var

vad de ville att jag skulle

men uppå en kulle

jag fick svar

jag är det jag är

så kom inte här...

tonår så svår gav sår

skavsår på armbågar och tår

fällde mången tår

strax därpå upptäcker jag då

vad tusan rätt upp jag stå

ingen trampar på min tå

se jag förtrycktes ju där

där jag trodde jag va trygg

sa jag ej förtjänte bli kär

snacka skit bakom rygg

så kom det över mig en lust

att se horisonten bortom kust

sedan den dagen

jag är helt betagen

av det livet 

som blev mig givet

för se fantasi

låt den stå dig bi

när andras hat tittar förbi

som de säger kan du aldrig bli

för dessa är blinda för verkligheter

idag minns de inte ens vad du heter

lägg därför aldrig vem du är 

i andras händer...

berika dig om dig själv för dig

och berätta sen vem du är för mig!