Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

snälla, någon

snälla, någon
ta mej härifrån
för jag orkar inte längre
låt mej inte behöva skrika
för jag har inga krafter kvar
låt mej inte behöva ropa efter hjälp
för jag klarar inte av det

jag vågar inte
är så jävla feg, förlåt
jag försöker göra mitt bästa
biter ihop, varje dag
för er skull

måste klara det själv
annars tar känslorna över
men jag vet inte hur länge jag kan vänta
ser du inte mej?
snälla, öppna ögonen
räck mej din hand och dra upp mej härifrån
märker du inte att jag sjunker längre ner för varje sekund?

kanske fejkar jag allting för bra
vartenda leende
gömmer allt för er
låser allt inom mej
natten är min enda tröst
då kan jag äntligen gråta, tyst
måste hejda mej från att skrika
skulle vilja skrika så att hela stan hörde mej
slänga ner alla allting från hyllorna
och bara förstöra
allt

hur mår du?
bra.alltid.
vistt är jag duktig?!
ni er så blåsta
ljuger så gott jag kan
för er skull, också

men snälla du
låt mej inte vänta i mörkret längre
hjälp mej
innan jag når botten
för det kan hända ner som helst
känner det på mej
men jag kan inte på annat sätt
jag orkar inte
varför kan jag inte bara falla istället?
enda ner?
skulle va så mycket lättare
och ni skulle äntligen få slippa mej
inte ha så många problem längre
skulle underlätta för alla
skulle kännas skönt
bara släppa taget och falla bakåt

ge mej bara ett jävla rakblad
jag tror jag blir galen
du trodde aldrig det hade kunnat hända mej, va?
är så trött på att vara en söt, liten ängel
vill bevisa att jag också kan
att det kan hända alla
tro mej, också änglar faller

men nu är jag på gränsen på att explodera
det börjar bli för mycket, för jobbigt
så låt mej inte vara den som ropar
skriker
frågar
ber
om en hand, om hjälp
för jag kan bara inte tillåta mej det
skulle kännas så egoistiskt. igen.
vill inte
får inte
ska bevisa att jag också har ett hjärta
det ni tvivlar på ibland

låt mej slippa skuldkänslorna för en gångs skull
måste klara det själv
annars är man misslyckad
och jag orkar inte att vara det hela tiden
jag står inte ut längre
snälla, kom och ta mej härifrån





Fri vers av kyara
Läst 411 gånger
Publicerad 2006-07-01 19:24



Bookmark and Share


  Markattan
Det här är ord och meningar som verkligen tränger in på djupet och berör, ett desperat rop på hjälp från diktjaget som gör riktigt ont att läsa. Väldigt väl förmedlade känslor.
2007-02-03

  Missi VIP
kyara, när jag läser den här dikten blir jag orolig för dig.
vad har hänt, egentligen? jag ställer upp för dig om du vill berätta.
kram
2006-08-03
  > Nästa text
< Föregående

kyara