Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

allt är relativt

 
jag vill  inte ha dig längre

men dina fingrar har inte förändrats

och inte min hud heller

så när du står så här nära

så är min kropp tillbaks i sängen

den allra sista gången

dina fingrar rörde vid min hud


men när din hand sträcks ut efter min

så sliter det i bröstet på mig

och allt det som gjorde ont då

gör nästan så ont igen


så när jag närmar mig långsamt

med åtrå i blicken

då mina läppar

nästan rör vid dina

så höjer jag min högra hand

och häller innehållet i glaset

längs din rygg


och du blundar hårt

utan ett ljud

för du vet lika bra som jag

vem som bestämde spelreglerna


medan jag går därifrån

med tårarna på väg

och ett iskallt leende

på min okyssta mun

 

 


Övriga genrer av Emma_med_t
Läst 658 gånger
Publicerad 2006-07-20 14:22



Bookmark and Share

  Christian_H
Gud vad bra skrivet. I detalj fångar du situationens vemod och sorg. Du behandlar orden med största kärlek därav denna vackra men ack så sorliga dikt.
2006-11-10

    C/O
Du är så grym Emma!
(i ordets båda betydelser)
2006-08-06

  swimsus@gmail.com
Dikt som föder många tankegångar om svårheten /lättheten med att gå skillda vägar...
2006-07-28

  Elsa/Elias
den här tilltalar mig. mycket.
2006-07-21

  Henning
Du har fångat känslan klockrent. Har redan hunnit återvända till dikten några gånger.
2006-07-20
  > Nästa text
< Föregående

Emma_med_t