Mörkret omsluter mig och
kylan kommer krypande
tunga steg, vankelmod
du sketna absorberande


Skriker ut i tystnaden att
ta din otvättade buk och
dra härifrån du nattsvarta
förmultnade tankefångande


 . . . som förstör och fördärvar
renheten i tankarnas boning du
förtär allt gott för att ingjuta
panik och oro i förståndet


Så dra dit ensligheten har
sitt förskansade mörka slott
och kom aldrig mera hit med
din förgörande tankebyggnad