Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

i en vidgad tid




- tänk dig, sa hon, att vi kännt varandra en gång innan nu

han såg upp från sin tanke, och drog handen genom sitt sommarbleka hår

- du menar innan just vi föddes,

hon stirrade på regnet som föll och lämnade avtryck på bilrutan

- mm, i en tid då vi hade andra liv, men samma

han släppte efter på gasen för att fånga hennes tanke

- som i en cirkel eller en spegel fångade i en illusion, menar du

hon sökte sitt svar noga bland alla detaljer som bildade minnen från förr

- nej, mer som i eoner av tid, sa hon och hon var hyggligt nöjd med svaret

han lät orden forma tanken inuti, och det var något som smärtade men stillade en hunger som han känt ända sedan han mötte henne

- kanske, kanske inte men jag är glad om det är så

hon log och strök hans kind och viskade: - jag med

och hon slöt ögonen över minnen som hon såg, och i ljudet av däckens rytm mot den våta asfalten vidgade sig tiden




Fri vers av kath
Läst 300 gånger
Publicerad 2006-08-19 17:54



Bookmark and Share


  Mangal VIP
Titeln är magisk. Fångande läsning. Väl skrivet. Bra gjort! Gillar funderingar om tiden.
2006-08-20
  > Nästa text
< Föregående

kath
kath