Huru tvingande är inte orden
huru gärna ville jag dem fly
huru kunde jag undslippa styra landet

Huru skall jag möta folket
huru skall jag bliva stark
huru skulle jag väl styra landet?

Med min hand på svärdet
med mitt hjärta kvar hos dig
med min blick i soluppgångens lågor

med mitt blod i rusning
med min trohet fästad stadig
med mitt liv skall jag gå ut till larmet.

Bliv i väntan
bliv och bed
bliv och sörj att icke sova
bliv och vaka
bliv och bed
lyssna efter mina steg.

Älskade, jag återvänder
innan solen har gått ner
eller aldrig, aldrig mer.