Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
kondens.


saknad.


en blinkning

tynger
faller
rinner

blir ett delta på min höft

där du glömde
dina läppar


Fri vers av Tove Meyer VIP
Läst 871 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2007-04-25 18:26



Bookmark and Share

  blåljus
vacker och sorglig på samma gång. bra beskrivit! :)
2007-05-20

  Lady_A
Ibland behövs det inte mer än så här... Slutet är så perfekt så jag hittar inte ord! Jag gillar hur du skriver
2007-05-07

  Sanchez VIP
uff, den här gjorde ont

gillar din förklarande ingress, passar utmärkt
2007-04-25

  Sländan
Underbart vackra ord!
Jag gillar också det grå, det skapar en del av stämningen. Det blir som en viskning som gör att jag läser ännu mer intensivt. Bra jobbat tjejen!
2007-04-25

  [ShadowWalker]
orättvist drömlikt vackert beskrivet av både saknad såväl som hettande närhet, sekundskildring i felstavad version... underbart!

Det grå blir som en viskning av det skrivna och passar utmärkt in på allt, möjligen att lämna sista meningen \"starkare\" i nyans men i övrigt, snyggt, känslosamt, stilfullt, BRA!
2007-04-25

  Christer Eriksson
det finns inget som skyddar en vuxen, ingen som tar upp en och håller om, vi gör inga fel i att älska, vi gör inga fel i att lämna eller bli lämnade, vi gör inga fel i att känna sorgen, beröringen som inte finns kvar.. kort och laddad poesi som jag gillar..
2007-04-25

  Johannes
Underbart smärtande beskrivning av saknad.

Bara ingressen tillför massor till denna dikt. Den är kort men sprängfylld med känsla.
2007-04-25
  > Nästa text
< Föregående

Tove Meyer
Tove Meyer VIP