Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
till dig farfar


En sista gång

Du hann aldrig.

Jag vände bort mitt huvud, ville ej se.

Nu är det försent.

Nu växer skogen hög runt dig,

håller mig på fel sida.

För mig är skogen mörk och skrämmande,

men hos dig är den underbart vacker.

Du sitter på din vita häst med

ett leende på dina läppar.

Du väntar tålmodigt.

Allt jag vill är att få hålla din hand

och höra ditt skratt en sista gång.

Jag saknar dig.




Fri vers av tatjana
Läst 560 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2007-07-01 20:43



Bookmark and Share


  Sladjana Zubcevic
VACKERT!
2008-05-11

  soldis
vackert...så fantastiskt vackert! En JÄTTEAPPLÅD!
2007-11-30

  sara-alice
Jättevacker dikt, bra uttryckt. Av alla dina dikter är detta min favorit!
2007-07-15

    Cintia
Vilken underbart vacker dikt! Den berörde verkligen.
2007-07-10
  > Nästa text
< Föregående

tatjana
tatjana