mot ditt ansikte
kastas grundlösa
skepnader av ord
otillåtna att uttala
bedövad av förnedring
sväljer du skammen

insidans trötthet
talar i dina ögon
bakom gråmulna pupiller
står sanningen skriven

hungrande närmanden
som aldrig nådde fram
chanslös strid
utan smak av seger

du må blunda hårt nu
fast natten ännu är ung
morgondagen visar inga tecken
på förändrade beslut
du må blunda bort din verklighet
men värker inte barnens gråt
under slutna skal

lever du under maskerna
som gömt dig i vredesmod
finns hoppet kvar
som en gång strålade
starkare
än jag någonsin beskådat
i andra ögon

eller är du bara död nu