så började känselspröten växa ut igen
som mekaniskt fjärrstyrda tentakler
och hjärtat blottades under uppsruckna sömmar
igen

det är när blickar blir små kaststjärnor
som fastnar på själens kardborrtäckta yta

det är när ondskan vässar sina tungor bakom ryggen
för att blänkande hota henne till livet

för hennes liv är hotat
när hon inte själv har kontrollen
när allting börjar förvrängas igen
när opålitliga människor blir rovdjur
och hon ett litet ristande byte som utsöndrar rädslans lukt

så var det dags att ta ett steg fram och falla hundra tillbaka
falla till marken och se rännstensgruset
rulla sig igen

för att två veckor senare resa sig och börja om den så kallade
personlighetsutvecklingen