Orden tryter

drömmen falnar bortom ett flyktigt
töcken av lättande dimma

tanken vaknar

drar mystiken med sig bort
ur sinnet med en grinig
suck av uppgiven bitterhet

Bilden som var så klar

Insikten

nu ter den sig plötsligt som
ett kaotiskt nonsens


Orden som var
drömmen de kom ur

borta, glömda
förlorade