I tider av törst

av torka och törst

vi ber nu om regn

dig som är först

på kultur är du störst

för kanske du är

klok och så där

full av idéer

vi orkar så lite

nej alls inte mer

så hur ska vi göra

det är lätt att förstöra

det bästa vi funnit

en konstform som vunnit

en plats i de hjärtan

som klappar av smärtan

av längtan att ge

att skriva och se

vad andra har tänkt

det som de har skrivit

och omvärlden skänkt

det fanns förr en tid

då man samlades vid

lampornas ljus

i små trånga hus

och läste de ord

som gavs ut runt vår jord

men nu har vi funnit

ett forum som vunnit

en väg till de andra

de många i landet

som ordvägen vandra

en skrivande skara

som nu önskar bara

hjälp oss bevara

vår levande plats

vårt Poeter-palats!