Det första tecknet har jag nästan glömt.
Det var en rastlöshet, ett vankande.
Det var en inåtvänd blick,
Och du hörde inte på mig
Som du brukat.

Det var ju så att du var orolig, men jag såg inte det.

Sen sa du att du hade varit hos doktorn.
-Är du sjuk? undrade jag.
- Nej, jag vet inte,
jag har inte känt mig så pigg på sistone...

Det var då jag kände den första gången,
Taggen i mitt hjärta.