Visst förstod jag att det var något särskilt
När du bjöd mig på middag
Hemma hos dig.

Jag försökte prata på som vanligt,
Konversera oss
Genom måltiden.

I soffan med tända ljus i rummet
Och din lugnaste skiva
Satt jag tillbakalutad
Och väntade.

Då -

Körde ett jumbojet genom väggen
Och huset rasade
Och min kropp stannade
Iskall i stormen.

- Jag har cancer.