jag skriver hackigt
jag har en sån period
jag lever hackigt också
så det är väl logiskt...

hoppas på jämnare struktur snart
på lite harmoni i mitt livs passager

på skönhet
och naturlighet

men tills dess får jag hacka mig fram
det är det enda jag vet

(och nån jävel på den vackra piedestalen kan gärna få säga att jag babblar en massa smörja och borde skaffa mig ett liv) för det kanske jag gör
men smörja är också ord
ord som tillhör ett liv

man kan inte skaffa sig ett nytt liv
vad jag vet..(men jag tillhör förstås inte den högt uppsatta ers heligheter)
så kanske dom kan
men inte jag
kan bara bygga på det jag har

så jag bygger på hack
hack efter hack tills jag någongång
kan slipa ytan och bli jämnare

(om det nu är det som är eftersträvansvärt)