ett lockelserop från drömlandet
en signal från en uråldrig stad
där romantiken förmodligen föddes

där finns han
som vill fly liksom jag
som vill njuta av ögonblicken som inte varar

han viskar att han vill leka
jag vill leka
för att glömma

verkligehetens alla solkiga vrår
och illaluktande skrymslen

jag tänker att jag måste sluta fly
till tillfällig lycka med en konstruerad
lockelse i honom

jag har tänkt att allt kan bli försent
hur ska man kunna njuta av något
i hemlighet sen?

när det blir höst och vinter
när bara minnen återstår

då vill jag ha några sagoskimmrande minnen
att plocka fram
och suga på som söta karameller

det är ett pensionssparande
i form av drömd glädje

förbjuden men tillgänglig
sjö att bada i

vi dyker ner tillsammans