Svävande under ballonger i himmelens klarblåa sky
kikande ut över nejden, för många en ovanlig vy,
bort mot en skimrande solnedgångs sista förtrollande ljus
glider de ljudlöst fram och sakta förbi vid mitt hus -
barnsligt förundrad vinkar jag häpen upp mot en korg
medan mitt hjärta helt plötsligt fylls av en vemodig sorg.