Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

men ljuset sträcker sig

 


med bara fötter går jag nära skuggor
mina armar tyngda i längtans cement
körsbärens blom faller sakta
smycken i min ensamhet

såren i mina ögon söker kärleken
men ljuset sträcker sig allt längre ifrån


Fri vers av kath
Läst 275 gånger
Publicerad 2005-07-05 09:20



Bookmark and Share

  kanelen
Så otroligt vackert och vilkan kontraster - mellan " längtans cement" och "körsbärens blom"! Däremellan ryms en oändlighet!
2005-07-16

  Hans w-art Westlund VIP
"mina armar tyngda i längtans cement" lite maffia över den meningen...en vacker vemodig text som tynger...
2005-07-09

    n.
du skriver jättevackert
2005-07-08

    BrokenHearted
*ANDAS* tung.. och sorglig.. men fin.. otroligt fin!!
2005-07-07

  stannar kvar
Så fruktansvärt vackert och sorgligt. De här orden vidrörde verkligen mitt lilla hjärta.
2005-07-05

    Bodil Sandberg
Ja vad säger man....tiotusen röda rosor ska du få av mig....så sjöng Jan Höjland för många år sen och så skriver jag till dig
2005-07-05

    ej medlem längre
"mina armar tyngda i längtans cement" - ett uttryck som säger allt.
Och den sista raden lämnar en med en panikalstrande känsla av övergivenhet. Extremt bra text, tack!
2005-07-05

    ej medlem längre
Bra! Gillar så din personliga diktstil, den som bara du har! Gillar speciellt andra raden nerifrån.
2005-07-05
  > Nästa text
< Föregående

kath
kath