kuratorn har bleka händer och
talar i samma givmilda stämma
som farmor när hon druckit på
tok för mycket vin, blir nostalgisk,
och pratar om sin golden youth

hon fumlar med sina bleka fingrar
över sin almanacka, det är bergis
en plattitydkalender, ger henne
dagens klyscha så att varje
session känns brand new

på vägen hem från skolan så
är gatorna hala, jag halkar på
sveriges normer för normalitet,
synen av de identiska ljusstakar
som finns placerade i varenda
grått lägenhetsfönster

(gud vad jag längtar hem)

universum står inne på pressbyrån
och bläddrar lagom diskret i slitz,
vänder sig om när jag passerar
på vägen till kassan, hånflinar

jag bläddrar i min "gå ner fem
kilo på tio dagar med storfavoriten
tandborste i halsen-metoden"
när jag rör mig downtown

jultomten står och delar ut godis
på torget, barnen rycker i rocken
och skriver fitta i tusch på hans
tjocka kinder

han ser ut lite som kuratorn, jultomten

jag vet precis vad jag ska säga
när vi har vårt nästa samtal,
jag ska säga som det är:
det är ingenting







det är absolut ingenting