Vad döljer sig bakom bergets kam?
En vänlig eller fientlig stam?
En stäpp, ett hav, en strand?
Ett underbart Samarkand?

Orkar vi gå ända opp
för att kanske förlora allt hopp?
Och dock, kanske räddningen är
just bakom kullen där...

Vatten, vatten...
Mina män;
inget, nästan kvar av dem.
Vatten, vatten...
Benen går
själva, allt det de förmår.

Inte kan vi stanna här
hoppets sista krafter bär
de sista stegen, ett sista krön
och ber om lön, en sista bön

Att bara stanna här
en säker dödsdom är
Att gå kan vara vår undergång
eller början till segersång.