Somliga reser
himlen tur och retur
tyst
långt från salighetskickar
och bokmärkesglitter

andra skrattar
bland sladdar och slangar
yrigt medvetna
om jordiska änglar
snabba fötter
flinka händer
jordisk värme

i rummet
där det mesta
är sterilt
finns inget utrymme
för knäppta händer

öppna nävar
lyssnar till
det stilla dånet
av Duke Ellingtons
”Almighty God
has those angels…”