Mina steg haltar
mötet borde ha skett för länge sen
men det är tomt på bänken intill
där jag satte mig
i väntan
återigen
förgäves

de envisas med att påstå
det ska finnas någon för alla
du ska finnas
du vars existens jag inte känner

kanske du är vilse
kanske du bränt de broar som borde fört dig till mig
kanske inte
kanske inte du finns helt enkelt

ingen regel utan undantag

mina steg haltar
vilsen i kärlekens öken
barfota halta fram
bland vassa skärvor av brustna hjärtan
kläderna i trasor
slitna av vassa taggar
taggar av elaka ord
taggar av missunsamhet

mina steg blir tyngre
kanske jag slutar gå mer vilse
vänder hem
till ett ensamt hem
välkomnas av tystnad
välkomnas av mörker

när mötet uteblivit
känns det allt mindre angeläget
men mina haltande steg leder någonstans
men snälla..
sluta säga att det finns någon för alla
hon valde att inte finna mig helt enkelt
vart mina steg leder vet jag inte
kanske bort från allt