Jag skådar osedda barn
blommandes i leenden och bus
av mitt godis till bekräftelse

mörkret har inte en chans..

Jag möter glädje i trötta ansikten
som stannar till och låter sig smaka
en färsk frukt av uppmuntran

Kvällen rår inte ens skymma..

Jag ser hållningen resa
hos de unga missförstådda
ur en enkel blomma av förståelse

Natten når inte solen..

När jag blickar in i sorgens ögon
möter jag mig själv
och bjuder min inre honung av Kärlek

Solnedgången är vackert här..

När vänner kommer nära
tryter honungens saldo
i mitt inre sinande förråd

dimmans kvällsskymning på varulvs hedar..

Demonen blandar arsenik i kärlekens honung
när mitt ljus slocknat i utmattning
matar jag envist vidare i manisk välvilja

Mina brinnande nätter blir dina..

Förlåt mig....